– Det var en kall natt och frosten låg kvar på backen för
den första gången för hösten. Vinden har mojnat och allt var väldigt tyst. Det
var kallt i rummet och det är nog dags att flytta in i huset och in i värmen.
Solen hade knappt stigit upp och bländade rätt bra när jag körde på Mora vägen
fram till E45.an söderut mot just Mora. Plötsligt så har hösten gått in i sin
andra fas och redan igår så var det löpsedlar i sensationslystna
kvällstidningar om regn och snökaos. Slipper den gärna ännu, men det börjar bli
dags att börja tänka på att förbereda sig mot vintern. Dags att se till att flytta på vedförrådet
lite närmare huset. I höstkylan är det skönt med sprakande eld i kakelugnarna
och den värmen de ger känns mindre statisk än de som elementen ger, dessutom är
den billigare.

Mercan ska in på verkstaden på måndag, det är lager höger
fram som behöver bytas, prislappen blir 5000 kr, så Norge resan känns lit
osäkert. Ska nog se till att min däcksleverantör får hem ett par vinterdäck
också. Då är jag klar för vintern, när den kommer. Det känns lite konstigt att
köra med den, många gånger så glömde jag bort vilken bil jag åker i och vid
start var det många gånger jag tryckte på ett visst ställe för att avaktivera
larmet. Något som inte finns i mercan men väl på cabben. Cabben har fungerat
som vardagsbil hela sommaren men den ska ju snart in på sitt vinteride. Kommer
ha den hemma tills slutet av oktober och sedan får jag köra försiktigt den iväg
till Mora. Den har funkat bra och känns mer komfortabel att glida i mercan men så är mercan en kompaktbil.

I helgen var jag i Gävle på et evenemang som i år var
faktiskt riktigt dåligt. 100 kronor för att se i princip nästan nog ingenting
och huvuddragplåstret var nog det samma som man ser på en bilträff gratis. Men
det var rätt kul att åka iväg lite även om de kändes från början att det skulle
bli rätt värdelöst. Kanske borde ha stannat kavar lite längre för att kanske gå
ut men en 54-åring som inte hinkar i sig öl, vad har man att få ut av det där?
Ingenting! Men jag tog ett stopp i Valbo för att fönstershoppa en stund innan
jag skulle hem. Därifrån fick jag ett ryck och åkte hem via Söderhamn, längre
men roligare väg fast med mycket skog sista biten. Samtidigt så träffade jag en
tjej men det tände inte, fika lite kram och sedan hem. Hon var söt och trevlig
men jag kände att vi pratade mest förbi varandra. Kanske var hon nervös, kanske
var jag bara trött. Men jag fick en del att grubbla på vägen hem. Vart har alla
helylletjejerna tagit vägen? Har allt drunknat i en värld avf tvångsmässig
behov att ta en selfie varje timma och vänta på att någon miljonär råkar dyka
upp och slänga på deras vita häst och till en prinsesstillvaro i en rosa slott.
Har vi män förvisats till att se till att rädda tjejerna från att ta bort från
deras vardagsproblem, vara barnvakt eller någon är till för att ge dem nya
upplevelser i form av resor och presenter som aldrig sinar? Givetvis ska allt
komma ur killarnas ficka, och för oss killar gäller det tydligen att alltid ha
en fet plånbok. Soffmys och långa sovmornar under helgerna hägrar, men helst
ska det vara tillspetsat med något, som i en svindyr hotellrum i New York. Vad
har hänt med er?

Ljusnadalen är vacker, med hälsingegårdar, böljande åkermark
och älven som slingrar sig fram, när höstfärgerna dyker upp på allvar borde jag
ta mig dit för att fota lite. Bollnäs är den stora orten där, fast det är ännu
rätt så platt där, det blir mer kuperat när man kommer mot Alfta och efter
Edsbyn börjar skogen och det fortsätter hela vägen förbi Furudal där man åker
av mot Orsa. Sista biten är rätt makalös där man kan se tvärsöver dalen som
Oreälv har skapat, med utsikt 5 mil bort på åsen vid Emådalen. Det var en tur
här 1989 med nyfunna vänner som gjorde att jag började att ifrågasätta livet i
storstaden, vyn här är rätt mäktig med den rätt djupa floddalen, med
Skattungsbyn som tycks hänga vid en hang och husen ligger tätt intill varandra.
Jo som jag har sagt förr, så är det väldigt vackert här, ödsligt, kargt ibland
men vackert, lite som Norge i lagom format.

Idag är det bara 4 dagar kvar till min andra stint på
semestern, antagligen om 2 och en halv vecka senare så är det mörkt redan när
man vaknar och dagarna blir allt kortare, kanske är det redan solnedgång när
jobbet är slut. Det går fort nu, men om man tänker på handlarna börjar det
glida redan mot jul. Julen, idag känns som om det var en film jag gillar
väldigt mycket. Den heter Pleasentville och storyn där är att två syskon,
mycket olika varandra bråkar om fjärrkontrollen. Killen är helnördig på en 1950-tals
TV-serie som just heter Pleasentville, där det är inga bekymmer och allt är så
amerikanskt perfekt. Hon har raggat upp den coolaste killen i High School, och
är en tjej som inte tvekar att gå hela vägen redan på första dejten. I bråket
så hamnar de i den svartvita TV-serien och snart upptäcker de att livet där är
rätt konstigt. Eftersom de båda avviker sig från manuset rätt rejält så bildas
det färgklickar i det man ser, främst från henne för hon råkar införa något som
inte har funnits i serien, sex! Det präktiga och puritanska bilden börjar sakta
att ränna och plötsligt blir det konflikt mellan dem som får färg och de som
fortfarande är svartvita. Så filmen tar olika samhällsproblem upp på rätt
finurligt sätt. Den rekommenderas mycket.

Likadant är det med julen, den börjar smått, först är det
reklam där någon hobbyfirma vill att jag ska börja brodera något julmotiv,
veckan efter dyker en snorig småunge och vill sälja jultidningar, sedan
annonser på tidningar om bordbokning av julbord, därefter när man ändå ställer
ut Halloween-grejer, så dyker upp lite änglar, tomtar och sådant på hyllorna,
ännu lite skymundan, men efter Allhelgona så knuffas de fram och får allt mer
utrymme. När julmusten och pepparkakorna dyker upp, då brukar kommungubbarna
hänga ut lampor och annat till julgatubelysningar och till Advent exploderar
allt i ljus överallt. Att se detta växa fram får mig att tänka på just på
Pleasentville. Men så är det snart dags att plocka upp de första men ännu söta
mandarinerna i en påse och glufsa i dem en efter en… Kram på er i kylan!