Onsdag och det är rätt kyligt där jag sitter, surmulet ute,
kanske regn på gång. Ute börjar höstfärgerna komma nu smått. Såg ett träd på
väg till jobbet som hade en del i rött, den delen som är mot nord, så då vet man
att solen kan värma på fortfarande. Om jag får tid i helgen så kanske jag drar
upp till Sälen med kameran för att kolla om det är på gån där redan på allvar
med färgerna. Uppe på högland eller högfjäll är färgerna rätt praktfulla,
mycket mer nyanser än nere i dalgångarna. Höstfärgerna kommer tidigare i år än
normalt, vilket är synd för jag hade gärna fotat det i Norge i månadsskiftet. Hösten
ja, idag känns det som en sen höstdag faktiskt, ingen vind och det ser redan ut
som ett slags mellanakt i naturen, där man förbereder sig för den vintern som
ska komma. Under senhösten känns det ju synmässigt som man går i en stillbild,
eller ett fotografi, allt står stilla, ingen vind som piskar grenarna inga ljud
förutom det knastriga ljudet av skor mot den sandpapperssträva marken och mot
de blöta löven.

Har haft mål att ta en dimmig dag, kanske en morgon och
sticka ut och fota, få bilder som känns mera svartvita fast det är i färg, få
bilder som kan få betraktaren känna sig snorig, oavsett årstid. Skulle jag
lyckas, så vet jag att de bilderna skulle bli bra. Men det är rätt sällan som
allt blir perfekt. När det är soligt ute glänser allt av solljuset, när det är
molnigt, så blir det för mörka bilder som saknar djupet jag vill ha, så en
morgondimma efter att alla löven har fallit vore så perfekt. Varje årstid har
sin tjusning, men hösten har få, kommer att tänka på låten av Aerosmith från
deras andra platta, ”Season of wither!”

Hittade på ett riff som är mörk och funkar med en annan jag
haft som jag inte kommit på en fortsättning på, det nya är mörkt, höstmörkt
vilket funkar bra med text jag skrev under försommaren, så att den låten blir
både mörk och tung. Låtskriveriet funkar oftast med fragment, jag antingen
skriver text först, använder någon låt som någon annan har skrivit för att få
dit rytmiken som har ljudmässigt samma slags tema fast annan text. Sen får det
ligga i träda rätt länge… Om jag kommer på en riff eller komp så gräver jag
fram det och modifierar det så att det passar in. I andra fall så är det tvärt
om, text som skrivs efteråt. Fast det jag har spelat in är bara instrumentalt.
Förra gånger blev det massa gitarrsolon i minuter men ny ska det bli mera
strukturerat. Kanske spelar jag in tidigare grejer på nytt, o ge dem mera
struktur. Men det är en lång lista a grejer som behövs innan jag kan göra allt
jag vill göra. När det gäller instrument så förutom trummaskinen vill jag nog
ha kanske tre akustiska gitarrer, en nylonsträngad klassisk gitarr, en
stålsträngad solist gitarr med en cut out så jag jag når längre upp i halsen,
och en stålsträngad 12-strngad gitarr. På elsidan har jag en hel del gitarrer
men kanske behövs det en gitarr med enkelspols mickar på för att få fram de
toner som Mark Knoffler är mästare på. Dessutom vill jag ha en Fender precision
bas, en synth till och kanske en sång mick. Är kass på att sjunga och de är
konstigt för när jag gick i lågstadiet i Finland så blev jag skickad till
sångtävlingar och inplockad först i skolkören, vare sig jag ville eller ej.

Mina föräldrar sjöng mycket och farsan tror att han är en Pavarotti
fortfarande, morsan sjöng också ofta, när jag var liten typ 5 år kommer jag
ihåg att hon ibland drog en Beatles dänga, hon tycktes ha gillat Hard Days
Night väldigt mycket. Farsan har aldrig varit förtjust i Beatles.. När jag flyttade till Sverige så tappade jag
bort allting, alla sånger och visor med det nya språket, sen kom tonåren och rösten
blev inte det samma. Samtidigt tappade jag nog tonkontrollen så det låter nog
falskt. Kanske dags med en sång pedagog?

Övrigt? Saknar måleriet men det är tidsödande och inget man
kan göra på fasta tider, man måste ju kontrollera torkningen av pappret när man
är klar för dagen, annars bildas det en massa oönskade fläckar och effekter på
den som tar tid att fixa till. Det är kul dock att ge det där vita arken ett
liv och se hur den bilden man målar växer fram. Samtidigt har jag lite
skrivprojekt, som har legat i träda Så jag har egentligen inga problem att
fylla min tid egentligen. Fast nu är det lunch!